Har exporterat bloggen

Hej! :)

Har exporterat hela min blogg här till en Wordpress-blogg istället. http://jessicasdagbok.wordpress.com/ är min nya adress som jag kommer blogga ifrån hädanefter. =)
Vi syns där!

Torsdag


Att världen ska vara så orättvis.
Vissa saker har jag faktiskt inte alls bett om.

Det här är en sak jag helst av allt behåller för mig själv, men jag vill ändå skriva om det. För att få ut känslorna typ. Men det är synd att det inte går att lösenordsskydda vissa inlägg på blogg.se utan att lösenordsskydda hela bloggen.
Jaja...
Igår var en hemsk dag och det har fortfarande inte gått över. Trots att det är ny dag idag har konsekvenserna från igår fortfarande inte försvunnit. Och det är inte bara något som finns inuti, utan någonting som syns också.
Nej, jag har INTE blivit misshandlad!
Men så som jag ser ut skulle man nästan kunna tro det...
Jag får väl försöka glömma det där nu >.<
Som sagt jag vill ha en blogg där jag kan skriva privata inlägg.
Sämsta dagen.
Undrar om jag ska klippa mig?

Skriver mer senare, när jag mår bättre. Vet inte om jag kommer godkänna kommentarer till detta inlägg, eftersom jag vill gärna ha detta för mig själv. Även om jag inte säger det högt så alla kan läsa, så är det fortfarande jobbigt och känns privat.
Hoppas ni förstår.

Tenta...


Har tenta idag och tro mig, det går segt!
Har gjort första frågan som tog en del tid, inte för att jag satt och gjorde annat utan för att den helt enkelt var väldigt jobbig! Nu har jag gjort klart den förutom ett par småsaker som jag ska korrigera sedan och nu sitter jag i full färd med andra frågan och jag vet inte alls hur jag ska formulera mig!
Jag hoppas verkligen att jag hinner klart innan jag ska till stallet, annars vet jag inte vad jag gör!
Aja, uppdaterar mer när jag är klar. :)
Puss

A secret between friends



Såg på en jättebra film idag.
A secret between friends heter den. Såg den på Youtube. Inte bästa kvaliteten där, men jag rekommenderar alla att se den.
Den var jättebra och väldigt rörande.

Filmen handlar om Lexi som flyttar till Seattle från Chigago i USA med sin mamma och lillasyster Jill när deras föräldrar skiljer sig. De ska börja om på nytt i en annan stad.
Lexi är nervös över att börja i en ny skola, men genom sin favoritsport volleyboll träffar hon Jennifer, som är en söt och väldigt populär tjej på skolan.
De blir snabbt vänner och Jennifer lär den osäkra Lexi olika sätt att bli attraktiv på och de två vännerna börjar också att banta i hopp om att få en riktig modellkropp. De lär varandra att kräkas efter måltider och olika tips att undvika mat och båda två rasar i vikt.
De lovar också varandra att ingenting säga om bantningen till någon, det ska vara en hemlighet.
Snart uppdagas dock Lexis bantning när hon under en volleyboll-match kollapsar och måste föras till sjukhus. Hon blir inlagd på ett anorexia-center.
Efter ett tag när hon mår bättre får hon komma hem igen, men hon kan inte njuta av någonting som innehåller kalorier och som om det inte vore nog får hon även bulimi.
Lexi berättar även för sin mamma att Jennifer lider av ätstörningar och att hon gärna vill att hon får hjälp. Men när Lexis mamma berättar det för Jennifers mamma får det ännu fler tragiska konsekvenser....

Längre än så tänker jag inte berätta, det får ni titta själva.
Men jag säger det igen, ja gtycker verkligen att ALLA Ska se den här filmen.
Den är inspelad 1996 och på den tiden hade inte ens modellindustrin lika snedvridna ideal som den har nu.
Men det spelar ingen roll.
Det är fortfarande riktigt hemskt.

Den här filmen är sorglig och tragisk och den väcker så många känslor.
Känslor jag inte alls vi prata om, så jag håller tyst om det.
Men ändå.
Den är riktigt bra.
Tycker att Lexis mamma är väldigt omtänksam och stark.
Jag ska absolut se den fler gånger. :)

Jag lägger ut länkar till filmen här nedan (den är uppdelad i nio delar på Youtube där varje del ungefär är nio minuter. Länkarna är ett bra alternativ  om man vill se filmen, men inte vill ladda ner eller hyra den. :))

Part 1

Part 2

Part 3

Part 4

Part 5


Part 6

Part 7

Part 8

Part 9 (sista delen)

Det är verkligen en gripande film. Vet att jag tjatar om det, men ändå.
Se den.

Nu ska jag sova.
Godnatt <3

I feel weak

Sitter här och gör en bloggdesign, men min kamera verkar ha fått något slags ryck så jag får se om det blir att jag gör klart den.
Jag gör en design i Photoshop just nu och sedan ska min pojkvän hjälpa mig med att lägga in den här, göra koder och sådant. Men det kanske inte blir idag, men jag hoppas. :) Om jag ber lite snällt kanske...

Jag är sjuk, men det har jag nog redan nämnt. Känner mig svag, men har typ bara feber. Hade ont i ena visdomstanden och när jag sa det till mamma tyckte hon att jag skulle kolla det, man kan tydligen få infektion om man har feber samtidigt som man har ont i tanden. Aja. Jag vet inte. Tanden värker typ bara när jag äter nu, men jag hopaps verkligen febern går över. Jag vill inte kolla tanden just nu, eftersom jag både har tenta och ridlektion imorgon.

Just nu känner jag mig så otroligt svag. Det är inte bara på grund av febern just nu, utan det känns typ som att jag är helt misslyckad och inte har åstadkommit något. Dumma känslor, jag vet. De går nog över. Men just nu känns det skit. Boken jag skulle skriva går inte framåt just nu. Jag har inte skrivit på en vecka eller något och jag börjar få ångest över det. Jag vill ju så intensivt, men samtidigt har jag inte tiden till att sitta och skriva flera timmar per dag, det finns ju så mycket annat jag vill göra också! Jag vill träna, vila, vara med Marcus, åka hem till Jönköping once in a while och träffa familj och vänner. Jag gör ju redan allt det där, men när jag inte skriver får jag verkligen ångest över det. Jag har skrivit i hela mitt liv och får jag inte ut min bok kommer jag seriöst börja gråta och bli riktigt deprimerad. Och det är ingenting jag bara säger, det är sant. Jag har velat detta sedan jag var sju år. Men inspirationen är inte alltid där på beställning....

Det är nog mest skrivandet som trycker mig just nu. Känner mig så dum när det inte blir av på något sätt. Har ju massa svenska-plugg och sådant med.
Jag blir lite frustrerad. Hur sjutton gör man för att inte känna sig misslyckad när det gäller sådant här...? Jag hoppas verkligen det går över. För jag vill inte känna mig misslyckad, som att jag aldrig kommer att bli någonting. Så tänker jag nämligen så ofta. Och det är inte så himla roligt. 

Nu ska jag nog sätta igång lite peppande musik istället. Och fortsätta med min design. Ni får hålla tummarna för mig att kameran vill samarbeta snart! Finns nämligen bilder på den som jag vill använda!
Puss

De nya skandalkändisarna?


När jag var yngre, cirka 14 år så skaffade jag mig en blogg för första gången.
Det var min pappa som uppmanade mig, eftersom jag gillade att skriva.
Så, jag startade upp min blogg. Den hette typ Rosa Ljus eller någonting sånt, på Blogger.
Jag hade den som en dagbok, där jag kunde vädra mina åsikter om allting och inget på samma gång. Jag bloggade i den i bara några månader, skaffade mig sedan en ny blogg vid 16 års ålder och har bloggat till och från sedan dess.
När jag var 14 var det ingen som bloggade, i alla fall inte ordentligt. Bloggande var inte populärt och den enda bloggen jag läste var en väns blogg som också hade skaffat samtidigt som mig. Vi var "bloggvänner".
Men Kenza, Foki, Blondinbella och andra sådana där stora namn på blogghimlen, fanns inte då. Det fanns ingenting som hette Blogawards heller.
Nu finns det det.
Jag tycker det är extremt kul med bloggar och min lista går nog uppemot 50 stycken per dag och då är inkluderar det de flesta kända bloggarna och några okända.
Men vet ni vad jag tycker är tråkigt med bloggvärlden?
Att det känns som att den har spårat ur.

Jag har läste exempelvis Kenzas blogg när den var ny och hon ännu okänd. På den tiden skrev hon ganska mycket om mode, tips, dagens outfit och sådana saker, men nu för tiden ser jag ingenting av det i hennes blogg. Där är det bara massor av festbilder. Det tycker jag är tråkigt.
Likadant är det med många andra bloggar.
Bara massa ungdomar som festar.
Det känns inte som att det är rimligt att tjäna pengar på.
Just Kenza tycker jag är oerhört tråkig. Jag gillade henne från början, hon verkade söt och trevlig och hennes blogg var full med massor av roliga saker, med inslag av lite personligt också. Och det tyckte jag var en bra blandning.
Nu känns hon ganska anonym av sig och lämnar inte gärna ut personlig information, men med tanke på hur många det är som har snokat i hennes privatliv och sådant så är det inte så konstigt.
Men det känns inte som att hon anstränger sig längre för att göra en bra och underhållande blogg. Kanske är det för att hon redan har tillräckligt många som besöker henne att det inte spelar någon roll vad hon skriver för att folk läser ändå?

Likadant med Kissies.
Tyckte från början att Kissie verkade vara en  rolig karaktär och jag förstod väldigt snabbt att Alexandra inte var sådan på riktigt.
Nu känns det mest som att Kissie har tagit över Alexandra, att de två personligheterna har växt ihop. Vilket nog är lätt hänt när man spelar en roll någonstans och en annan någon annanstans.

Och sedan har vi alla "fjortisbloggare".
De vet jag inte ens om jag har någon åsikt om. Jag tycker bara att de känns tragiska.

Det känns som att hela bloggvärlden har hamnat på sne.

Jag tycker det känns orimligt att man kan tjäna pengar på att festa, skriva om vad man har ätit till frukost och sådana saker, ska man tjäna pengar på något sådant ska man väl göra det ordentligt? Varför inte göra bloggen till exempelvis en tidning eller något?
Men alla kända bloggare verkar ha lyckats med att göra karriär i alla fall, genom att enbart skriva om shoppingturer och kanske någon liten åsikt ibland.
Men vem som helst kan inte göra så.

Men jag tror inte de tjänar pengar på att "vara precis som oss". De tjänar pengar för att jag vet och tror också att många av dem en gång kämpade för det och nu "känner" folk dem så pass väl i sina bloggar att de fortsätter att läsa.

Nu känns väldigt många av dem bara som nya tidens skandalkändisar och inte som några människor som jag tycker tillför någonting, som de kanske gjorde förut.

Det jag menar med mitt inlägg är att jag tycker att hela bloggvärlden har blivit så överdriven. Veckorevyn till exempel har nästan alltid en bloggerska på framsidan och en tillhörande intervju längre bak i tidningen.
Många företag använder bloggare som reklampelare och det tycker jag känns lite fel.
Men innan någon tänker börja hacka på detta inlägg (det finns alltid någon som gör det när man vädrar åsikter) så tänker jag bara nämna att jag absolut INTE har något emot exempelvis Kenza och Kissie som personer. Jag känner dem inte, så jag kan inte uttala mig om dem. Deras bloggar är ingenting annat än exempel i detta inlägg.
Vad jag menar är att jag tycker att det är synd att bloggvärlden är så spårad. I de bloggarna jag läser (som är kända) finns det ingenting annat än festbilder och en och annan liten åsikt här och var.
Jag tycker det är synd, för det borde vara bättre.
Men jag menar absolut ingenting illa mot bloggarna som personer, detta har inte med dem att göra.
Ville bara nämna det innan någon missförstår.

Sjuk....



Vaknade idag med jätteont i visdomstanden.
Har i och för sig haft det ett tag nu, men idag gjorde det extra ont.
När jag får det brukar jag få feber och sånt, så det har jag nu. Har försökt plugga lite, men kan inte riktigt koncentrera mig på allting.
Jag hoppas verkligen att jag klarar provet bara, har känts som att jag går omkring i en dimma och har gjort det de senaste veckorna.
Jag känner mig dock ganska säker på all grammatik och sedan så är det en hemtenta också och där får man använda sina böcker.
Jag fick högsta betyg förra gången (VG är det  högsta man kan få i min kurs) och jag hoppas att jag får det igen. Känner lite press just därför.
Men det är väl bara att kämpa antar jag.
Snart kommer Marcus hem med pizza. :)
Skriver mer senare.
Puss

Ridning 19:30 onsdagar

Haha, ni förstår nog när ni läser rubriken vad jag har gjort. Jag har anmält mig till en ridkurs! Nybörjar-grupp för vuxna blev det, något som säkert förvånar många som inte känner till min bakgrund.
När jag var liten älskade jag hästar, hade massor av hästböcker och hade väldigt många hästkunskaper. Att börja rida var min största dröm som nio-åring och jag fick tjata på mamma och pappa för att få börja rida. Efter år av tjat sa de slutligen ja, men fick snabbt dra in det. Vet ni varför? Jag blev allergisk!
Jag blev riktigt sjuk i astma och allergier mot bland annat pälsdjur, hö, damm och smuts, björk, pollen, honung....bla bla och jag var så dålig att jag inte ens kunde sitta tillsammans med någon som hade pälsdjur i klassen. På grund av testning av olika medeciner och sådant uteblev jag från skolan i cirka en månad. Minns fortfarande hur jobbigt det var...usch.

Men som tur är så har min allergi förbättrats avsevärt genom åren och jag känner inte lika mycket av dessa saker som jag gjorde tidigare, vilket har lett till att jag kan ha några få pälsdjur. Jag vet inte exakt vad jag tål och inte tål längre, eftersom det var längesedan jag gjorde testningar för det (man gör ett så kallat "pricktest" på sjukhus), men jag har märkt att jag tål vissa saker bättre än vad jag gjorde tidigare. Jag kan till exempel ha hamster,  något jag verkligen inte kunde som barn. Och jag kan ha hund. Visserligen är det en pudel jag har och den är klassad som allergivänlig ras, men det är inte alltid pälsen som spelar någon roll. Man kan vara allergisk mot saliven och sådana saker och tack och lov är jag inte det!

Min ridkurs börjar på onsdag och kommer att vara tio gånger framöver. Jag tycker det ska bli jättekul, hästar är så vackra och ståtliga djur. :) Har ridit lite grann när jag var barn, men då bara ponny-ridning där någon annan har lett mig, jag har alltså inte fått hålla själv. Nu får jag det och jag ser fram emot det!! :)
Ni som läser kommer säkert tycka att det är dumt att jag börjar rida när jag är allergisk. Men saken är den att jag har inte varit i ett stall sedan jag var cirka 6 bast. Jag har knappt sett hästar på nära håll sedan dess så jag vet ärligt talat inte OM jag fortfarande är allergisk. Barnallergier kan nämligen förbättras genom åren och om man har tur kan man börja tåla mer och mer. Jag tänker testa. Fungerar det inte så fungerar det ju inte. Just nu har jag ingen allergimedecin, men jag ska se om jag behöver den eller inte. Isåfall får jag köpa en och se hur det blir då. :)
Ska ta pricktest snart också. Dessutom rider min lillebror och han är också allergisk mot hästar. Men han klarar det. Hoppas att det är samma för mig. ^__^

Jag anmälde mig idag till Karlshams ridklubb och jag är riktigt exalterad och ser verkligen fram emot det. Ni får hålla tummarna för mig!

Är som en liten flicka just nu... Hihi horsiiiiieees!!!!!!!!!! :D

Måndag



Hej hopp!

Nu har jag precis pluggat i cirka två timmar och har infört lite aktiviteter i Wii Fit plus. Är totalt beroende, haha. Berättar mer om det i något annat inlägg när jag har mer tid. :)
Nu ska jag snart gå ut med Noomie, vet inte riktigt hur lång promenad vi ska ta, men blir väl den vanliga på 15-20 minuter skulle jag tro. Väntar nämligen på ett telefonsamtal också, är lite nervös över det, men det ska nog gå bra! :) Jag hoppas verkligen att jag får göra det jag vill göra. Kan inte berätta riktigt just nu här i bloggen vad det ska handla om, det får ni reda på senare. När jag vet riktigt säkert också.

Åh, jag känner mig glad och aktiv idag. Det är en fördel med att vakna tidigt. Man känner sig levande, tycker jag. Och det känns som att man hinner med mer. Tidigare idag tränade jag (körde yoga-pass samt joggade lite och gjorde arm-övningar) och så har jag gått en promenad tillsammans med Noomie och Marcus och så. Senare idag ska jag träna mer, städa och förhoppningsvis skriva lite. Som jag har längtat efter det. Har inte riktigt gått att göra hemma.
Ska även blogga lite, skriva lite om Jönköping och bara ta det allmänt lugnt. :) Kanske hinner med en vända in på MSN också. Nu börjar det vanliga igen, saknar lovet och att kunna göra som man vill hela tiden. Fast jag är ju ledig mycket och gör ju ofta som jag vill ändå, men har ändå en hel drös med plugg på distanskurserna och ett hem, skrivande och ett aktivt liv att sköta. ;) Hihi.

Jag har döpt om den här bloggen till Jessicas tankar för övrigt, men bloggadressen är fortfarande densamma.
Kram

Seg

Usch, förstår inte vad det är med mig. Satte mig ner för att plugga, men gick inte riktigt som jag tänkt mig. Är otroligt seg  och lyckades inte få in någonting i huvudet hur mycket jag än försökte. Nu har jag suttit och stirrat på nätet i en kvart.
Tror jag är trött från bilresan igår, satt ju i 3 timmar i bilen. Inte för att det är överdrivet länge, men ändå. Sedan hade jag ju sömnproblem i två veckor innan med...
Jaja. Nu är det som det är. Jag hoppas verkligen att jag fixar tentan. Ska träna nu och gå och lägga mig tidigt ikväll och hoppas att jag vaknar pigg och glad i morgon!:)
Kram

Mio. Hihi.


Fredag 8 januari 2010-Sista heldagen i Jönköping!

Nu har jag bytt design på min sida. Tyckte inte riktigt att innehållet på den symboliserar det som den handlar om nu, haha. ^_^ Men räds icke, jag ska göra om den så fort jag kommer hem. Jag vill ha en egen design som jag har skapat själv och inte någonting som jag vet att många andra redan har. Har redan lite idéer på hur jag vill att den ska se ut! =)
Imorgon blir det att åka bil i 3 timmar hem till Karlshamn igen. Pappa ska köra oss och syrran ska följa med, så det blir nog kul. :)
Även om jag tycker att det är jättetråkigt att åka hem, så måste jag säga att jag längtar lite. Jönköping känns inte som hemma längre, utan som en främmande, men ändå bekant stad. Karlshamn är mer hemma. I Karlshamn har jag en egen liten trygghetsvrå, det vill säga min egna lägenhet. Det har jag inte här. Än. Men i sommar flyttar jag tillbaka till Jönköping och det ska bli otroligt skönt. :) Jag hoppas att kunna studera här.
Men tills dess ska jag bo i Karlshamn och imorgon bär det alltså av. Känns skönt att komma hem igen, men samtidigt kommer äckel-känslan av tomhet att gnaga i mig. Det ser jag inte fram emot. :/ Kommer sakna alla vänner och familjen så mycket!


Skiss

Snabbskiss jag hittade på datorn ^^


Första inlägget för nya året

Jag är lite dålig på att uppdatera här *hähä* och ännu mer dålig på att svara på kommentarer.
Ska jag ha ett nyårslöfte får det väl bli att bli mer aktiv här, det tycker jag allt. ;) Ska nog börja med att skriva ett inlägg om dagen i alla fall, jag skriver ju trots allt en personlig dagbok i min kalender så då kan jag likaväl börja blogga mer aktivt här också.
Just nu har jag mina rosa hörlurar i öronen och lyssnar på Ramones via min Ipod. Det är bra skrivarmusik just nu, deras låtar passar perfekt till min roman jag håller på att skriva. :)

Förresten har jag ritat lite idag och gjort två illustrationsfigurer till min pojkväns spel han håller på att utforma. :) Det är inte säkert att figurerna jag målat kommer att se exakt ut sådär när allting är klart och så (eller ens om de kommer att använda dem) men jag kan visa er förslaget jag målade i alla fall. Temat var "kantigt".

 

Jag är absolut ingen konstnär eller så, men jag tycker att det är väldigt kul att måla. :) Resultatet blev helt okej. Hoppas de gillar det bara. ^_^

Denna bild får också inleda en ny kategori- Illustrationer! Mer kommer att komma upp i denna kategori, framför allt ritat för hand. :) Jag håller på att lära mig att rita porträtt och sådant just nu, något jag tycker är väldigt roligt!

Hoppas alla har haft ett bra nyår och en bra jul. :) Min jul var mysig och nyår likaså. Men är det bara jag som verkligen inte tycker om nyår? Den ger mig fetingångest varenda år, när nyårsraketerna smäller vid 00-slaget och ett nytt år verkligen är ett faktum mår jag illa. Men värst är ändå all press man känner på nyår. På nyår ska man hitta på något roligt, så är det bara. Festar man inte loss och kan kasta upp beviset på Facebook dagen efter, ja då är det något som är fel. Speciellt när man är 19 år och föredrar att istället sitta hemma och spela Super Mario på Wii medan till och med ens föräldrar gör något festligt på nyår. Så gjorde jag detta nyåret. Men jag hade väldigt kul. (: Ingen press här inte!

Haha.

Hoppas ni gjorde något kul! :-)


RSS 2.0